Kicki goes world wide, Volvo Ocean Race: Rio, Copacabana..

Nu är jag i Rio, en stad som erbjuder lite av det mesta. En fantastiskt vacker stad som har grönska, skyskrapor, stränder som uppgår till 90 km längs med Rios kust. Kulturen här känns väldigt mycket samba, känner pulsen i blodet när man rör sig på gatorna. Det är en storstad, det märks. Bland annat på storstadspulsen, människorna och mycket annat. Utanför fönstret där jag sitter nu hör jag trafiken strömma igenom Rios gator, sirener från ambulanser och om jag lutar mig lätt ut ser jag Copacabanas kust och dess jättelika vågor.

Jag skulle inte säga att jag känner mig rädd här, har fått många varningar innan jag begav mig hit om hur farlig stad det är men har inte upplevt den känslan ännu. Så naturligtvis gäller det att se upp, men det gör det på alla större städer. Däremot ser man fattigdomen, favelorna bakom de stora vackra områden, lätt undangömda. Det är lätt att bli tagen av charmen från denna vackra stad. Människorna är trevliga, luften är varm och det känns som om Rio-folket, cariocerna som lokalbefolkningen också kallas för, lever lite för dagen. Urbefolkningen i Brasilien är indianer och på 1500-talet gjorde portugiserna landet till en koloni, förslavade indianerna och och införde en katolsk tro samt sitt egna språk i ett land som nu är Sydamerikas största land. Idag är en tredjedel av brasilianerna, blandat mellan portugisiskt och indianskt ursprung. Övriga är afrobrasilianer, eller immigranter från Europa, främst Italien, Portugal och Spanien. Och jag kan meddela er att det är ett mycket vackert folkslag. Som ibland kanske väljer att visa lite för mycket hud för min smak.

Tyvärr missar jag nästan precis Karnevalen här i Rio, som slutade strax innan vi kom hit. Karnevalen är i köttets, dvs lustens, tecken.

I dagarna här i Rio, har vart här i fyra dagar nu, så har jag haft utbildningsdagar med Volvo ute på marinan där Racet håller till. Jag har även hunnit med att träffa en gammal vän från Australien tiden, Moa, som kastade iväg ett meddelande till mig och sa att hon befann sig också i Rio med sin familj. Mötte upp henne igår över ett par caipirinhas i sambaområdet Lapa och pratade tills klockan egentligen var alldeles för mycket. Men eftersom vi inte öppnar upp Race Village förrän imorgon så gjorde det inte så mycket.

Idag har jag vart uppe på berget där vi har The man in charge, Kristus. Fantastiskt vacker vy där uppeifrån. Oj! Såg hela Rio framför mig med alla dess stränder. Och på motsatta sidan från stränderna så låg Maracana, en fotbollsstadio som jag tror uppgår till världens största fotbollsarena. När den byggdes fick det som mest plats ca 200 000 åskådare! Idag är det inte fullt lika många som går in pga säkerhetsaspekter men fortfarande världens största. Där kommer det defintivt bli ett besök!