Och så var det helg..

Vilket igår firades med en lite after work. Så kändes nästan som hemma fast annorlunda. Jag samt de andra i teamet tog oss till den lokala puben, Club New York. Ett alldeles härligt, lite halvsunkigt hak. Me like. Och det verkar det som fler av race village folket tyckte då Puma, Telefoníca samt Ericsson dök upp. Käkade och drack den goda inhemska ölen Tsingtao under kvällen och notan gick på totala 50 RMB, vilket ungefär motsvarar samma antal i svenska kronor. Inte så dyrt med andra ord. Och fick ett VIP kort när vi kom in, för att vi jobbar för Volvo Ocean Race. Alla fick varsitt inplastade kort, ett någon av oss fick det helt rätt, någon fick felstavat namn, någon fel namn eller datum osv. Roligast är Christian som enligt kortet fyller år den 7/19? Hmm.. ?Kortet innebär i alla fall att det kan inhandlas dryck med 2 för 1. Dvs så kostade två öl 27 kr, inte så dyrt om man säger så. Kommer nog bli lite av ett favorithak, det känner jag redan på mig.

Joanna på Club New York

Annorlunda design av taket

På måndag är min första lediga dag här i Qingdao, får se vad som jag kan tänka mig att hitta på. Tror det kan bli en tripp till den lokala marknaden här, funderar på att sy upp ett par kostymbyxor samt klänning. Är ju inte så dyrt. Pratade även med ett svenskt par igår i Paviljongen som rekomenderade en nationalpark som finns här i Qingdao som ska vara vackert. Så är väl de två alternativen som står högst upp på min to-do-when-I-have-a-break-lista.Katrin på morgonkvisten
E4 fixas till efter ett hårt ben
Idag förväntas den sista båten att komma in, Green Dragon. Kan tänka mig att det blir lite extra uppståndelse på plats då mediakillen ombord är Qingdao-bo. Pompa och ståt!

Vad kvällen har att erbjuda är lite bastu, bad i poolen och lite vin med Katrin. Vem vet, kanske blir det ett till besök på det nya lokala favorithaket..

Båtarnas ankomst..

Då var Volvo Ocean Race i Qingdao öppnat. Och första båtarna ankommit. Det är inte utan tvekan ett av de värsta benen hittills, och har svårt att tro att det finns något som kommer att slå detta benet heller. I tävlingen är det åtta (fortfarande officiellt då Ryska båten inte dragit sig ur utan bara inte seglar pga ekonomiska skäl)båtar men i detta leg är det endast fyra som kommer att fullfölja tävlingen, tre av dem har gått i mål idag i följaden ordning, Telefoníca Blue, Puma samt favorittippade Ericsson 4. Detta pga det otrolig extrema väderförhållande som är ute till havs. Bommar har gått sönder, båtar har läck in vatten (Ericsson 3) och en del båtar har inte kommit längre än till Taiwans kust där det vart tvungna att lägga till. Telefoníca Black ligger tillsammans med E3:an där och väntar på att fixas iordning. Så det var inte utan anledning det syntes stora leende på presskonferensen med seglarna strax efter de gått i land.

Telefoníca Blue på väg in

Puma nr två in
Varmt välkomnande, vandrar på "Kinesiska muren"
Ett gäng kineser trummar
Taget ifrån paviljongens ovanvåning

Pratade med en av seglarna på Telfoníca Blue (vinnarbåten på detta ben, som jag också för övrigt hade tippat som vinnare på detta ben i vår interna tävling så passar på att gratulera mig själv i detta blogginlägg, Grattis-bra jobbat, klappa klapp på axeln), Darrol, och frågade om det var en dusch som lockade nu? Men icke, " food and a beer" fick jag till svar medan han glatt höll om sin flickvän.

Sebbe fick låna en vakt outfit, blommorna?tja, ingen aning vems de var

Som sagt så är paviljongen också förklarat öppnat. Faktiskt i förrgår så har jobbat två dagar nu samt haft en utbildningsdag innan om den lokala marknaden här i Kina. Och intresset från Kineserna är stort. Riktigt stort. Men mycket mer kontrollerat än Indien som också visade ett stort intresse. Dessvärre är ett det ett stort barriär mellan oss och kineserna. Och det är språket, tyvärr. Men med mycket kroppspråk och gestikulerande kan man försöka att bryta den. Så istället får våra lokala produktspecialister jobba hårt, vilket de mer än gärna gör. De är jätteduktiga.

V-tecknet börjas redan när man är liten

Besökarna är som sagt minst sagt nyfikna och fotar gärna mycket och de som kan någon engelska utbyter mer än gärna ett par ord (läs många långa konversationer som handlar om precis ingenting för de tycker det är kul att använda engelskan).

Katrin provar tålamodet och förklarar vid en av simulatorerna

Funnen på vägen hem

Tillsvidare, ni hao ( hej samt hejdå)!

Det är inte varje år...

...som man firar nyår två gånger som Jonas uttryckte sig. Sug på den ni.Men så är det. Nyår är firat, återigen eftre sisådär 25 dagar sedan, denna gång med kinesiskt nyår. Som ger sig in i Oxens år.

Jag har nu landat i Qingdao, som bara efter ett par timmar, imponerar på mig så mycket mer än vad Peking gjort. Men så kan det också ha att göra med idag så är det kinesiskt nyår. Och vad det innebär är svårt att försöka förklara och få er där hemma få ett grepp om. Men om jag säger att om ni tar alla fyrverkerier som ni någonsin sett, från alla nyår och övriga tillställningar, och adderar dem så har ni bara en bråkdel av de fyrverkerispel som jag upplevt här idag. På bara ett par timmar. Men jag kan minst sagt påstå att kineserna är svaga för sina fyrverkerier. Och då snackar vi inte små Kinapuffar. Vi pratar fyrverkeripjäser, med smällar och utan smällare.

Imponerade av alla fyrverkerier

Nej, det är inte löv, det är gamla fyrverkeriepjäser som Seb kastar
Bor på Crown Plaza, ett fint hotell beläget i centrala Qingdao. I hotellet finns Emporio Armanis butik. Finns gym, pool, hårsalong och diverse annat gott. Har hört ryktats från de som bott här ett tag att frukosten skall vara något utöver det vanliga. Jag kan enbart meddela att jag ser stort fram emot frukosten (ni som känner mig vet att jag är knäsvag för en god frukost).

Ikväll har vi som sagt mer eller mindre bara kommit hit för att sedan efter incheckningen, ta oss till Lennon, en pub i närheten. Beställde in ett gäng rätter som vi alla delade på, fantastiskt gott. Efter det tog vi oss ner till Volvo Ocean Race Village, kunde naturligtvis inte bärga oss. Eller så var det för att den bästa vyn över stadens alla fyrverkerier kunde ses därifrån.

Från restaurangen
Volvo Ocean Race village
Utanför vårt hotell, en del att städa

Imorgon kör vi igång vår egna utbildning igen. 9.30 ska vi samlas vid frukosten innan vi startar igång vårt möte. Nu väntar sängen och en god natts sömn. God natt och Gott Nytt År!

Destination Qingdao

Nu var det dags att lämna Peking bakom sig och ta sig till nästa destination, den egentliga anledningen att jag befinner mig i Kina. Dvs Qingdao. Idag flyger vi till Qingdao, mitt på blanka dagen. Det tar dryga timmen att flyga till Peking (som ligger nordväst om Qingdao, en stad längs med kusten naturligtvis). I Qingdao är vi lediga under morgondagen eftersom det Kinesiska nyåret faller in under morgondagen (man firar det dock även ikväll). Sen är det dags att komma tillbaka in i business. Båtarna förväntas att komma in från den 28e tom den 29e som det ser ut nu.
Jag skrivit förut att jag inte avundas de som är ombord och vidhåller jag min åsikt, om än något starkare nu. Om jag har frusit här kan jag knappt ens ana hur det är att vara ombord med vindstyrkor till havs i den bitande kylan. Vågor som sköljer över en och att man aldrig riktigt blir torr.

I förrgår, fredags, ägnade jag mestadels av tiden att strosa återigen i Silk Market, köpte på mig lite nödvändiga, samt onödiga småprylar. Mest nöjd blev jag nog för mitt lilla högtalarsystem som jag fick för 150 kr som går till min Ipod nano. Nu kan jag lyssna på musik på hotellet och kanske tom lyckas att störa grannarna. Köpte på mig lite annat krims krams också. Så är det när det är billigt men lyckad faktiskt ändå hålla mig ganska bra från onödiga köp.

Igår var dagen mest en lång väntan. Skeppade hem en del saker tillsammans med några av grabbarna grus i vårt team. Så började tidigt på morgonkvisten att reka med FedEx vad det kostade, när de kunde hämta, hur lång tid det tar osv. Det kan till synes verka som det vore simpelt. Men nu är det så att jag befinner mig i Kina, ett land där man blir lyckligare än någonsing om man stöter på någon som kan tala engelska. Så både telefonsamtalet och mötet med FedEx på plats var minst sagt intressant. Summa kardemumma var att kl 15.00,ganska exakt, (dryga 7 timmar senare och många missförstånd fram och tillbaka) hämtades ett 25kgs paket för att skeppas iväg med mina, Jonas och Sebastians kläder för en dryga 900kr sedel var. Kläder förväntas (!) att komma hem i början av februari till Mr Thörnell, Sebastians far.
Efter det bar det snabbt iväg för att äta. Och det blev, håll i hatten, Pizza Hut! Tänkte att det kunde vara kul att ta seden dit man kommer. Eller..? Men till saken hör faktiskt att Sebastian är otroligt allergisk (inte bara allergisk) mot nötter samt skaldjur och med tanke på att språket är en barriär som heter duga så är riktigt kinesiska hak inte något att tänka på. Och det kommer ju faktiskt många fler tillfällen. Men gott var det!

Kallt? Ser det ut så?

Efter det blev det att strosa runt lite till i shoppingcenter, grabbarna drog till OS staden och såg sig om. Var sugen på det jag med men allt var tydligen stängt hade vi hört innan så kändes sådär att ta sig dit då. Dessutom är ju billig shopping aldrig fel..

Kvällskvisten, en lördag, bjöd på en liten utgång. Med betoning på liten. Vi drog in runt 22.00 snåret till ett område vi fått pekat på en karta av the bellboy på hotellet. Ett litet stråk längs med vattnet med barer, ganska gulligt och pittoreskt. Som ett mindre Clarke Quay, och charmigare. Slog oss ner och beställde in en mojito, vilket misstag. Smakade enbart sprit, säkert av den billigare sorten så blev en Corona istället medan mojiton blev ståendes på bordet.

Strax efter klockan slagit tolv drog hälften av oss hem(inkl mig), den andra hälften tog taxi till andra sidan av stan för att se vad den hade att erbjuda en lördagskväll som det faktiskt var. Själv somnade jag gott med huvudet på kudden efter ännu en dag i Peking..

Brrrrrr..

Idag har det vart gaaaalet kallt! Och då menar jag galet kallt! Temperatur på ca -7 grader. Kanske inte låter så kallt. Men tillsammans med en vind som vart stark som en orkan gör det mycket kallare. Dock har det varit en fantastisk vacker dag. Solen har skinit och värmt så gott den kunnat. Trots det har det vart bitande kallt. Så vackra rosor på kinderna.

Mitt nya vrålåk
Dagen började med en tur runt i Förbjudna Staden. Vackert. Och stort. Lite historik kring Förbjudna Staden.

Den Förbjudna Staden fungerade som regeringssäte under Ming- samt Qingdynastierna under 1400-talet. Namnet Förbjudna Staden kommer pga att det enbart var tillåtet för kejsarfamiljen och hovet att tillträda området. Förbjudna Staden består av 9999 rum, detta av anledningen att nummer 9 står för Lycka. Att bygga fler rum, dvs över 10 000 rum skulle innebära att man förolämpade Himlen. Under andra världskriget blev Förbjudna Staden plundrat av Japaner men har sedan dess restauretrats och stöttas ekonomiskt av American Express.

Förbjudna Staden + mig
Väl inne i Förbjudna Staden såg det inte alls ut som jag hade förväntat mig. Jag hade sett framför mig en större yta med färre hus och större sådana. I stället möttes jag av ett mer pittoreskt, mindre och ganska små torg inom Förbjudna Staden. Fanns en del större palats. Där bodde kejsarfamiljerna. Husen var naturligtvis klädda i rött med en massa detaljer på taken och husen. Många statyer runt om och små trädgårdar. Turen runt i Förbjudna Staden tog oss ca 45 minuter. Hade kunnat njuta mycket mer om vädret hade tillåtet men var så fruktansvärt kallt att vi mer eller mindre bara tog oss igenom. Började vid entrén vid den norra delen (inträde 40 RMB, som konstigt nog står för yoan, vilket är ungefär likvärdigt med svenska kronan) och fortsatte söderut. Den norra delen bestod förr i tiden av kejsarfamiljens boende och den södra där ceremonier utfördes.

Ovan;bilder tagna inne i Förbjudna Staden
När vi väl kom fram blev det till ett snabbt (vilket betyder turista á la Japanstyle, fota snabbt och sen iväg) besök på Himmelska Fridens Torg som Förbjudna Staden mynnar ut i. Himmelska Fridens Torg var inget märkvärdigt mer än att det bär på en enorm historik, som det mesta här i Kina. Torget var stort, väldigt stort och går faktiskt under att vara världens största torg för er som inte vet. Tom 400 000 kvadratmeter.

Himmelska Fridens Torg, roligare än så blir det inte
Så efter vi tagit några snabba foton så tog jag, Katrin samt Joanna oss till närmaste tunnelbane station för att hitta ett café som kunde värma oss. Satte i oss en varm choklad med varm macka. Efter det hem till hotellet för att ta ett värmande bad och en powernap innan jag och Joanna hoppade in i en taxi till Silk Market återigen för att handla lite till. Blev ett par handskar, smink och lite annat krims krams för några ynka riksdaler.

Imorgon är planerna för att strosa lite till och kanske ta oss till OS byn. På kvällen blir det nog lite finmiddag. Vad härligt att ha semester!

En resa i öst...

Som ni säkert har förstått så har jag nu tagit mig till fjärran öst och landat med fötterna i Kina. Ett land med alldeles säregen kultur och som sticker ut på många olika sätt. Jag har nu vart i Peking under två hela dagar. Vad jag fascineras av denna stad, något som förvånade mig lite, är att det är inte ett myller av folk. Jag hade något av bilden Ray-of-light videon med Madonna på näthinnan. Inte alls så faktiskt. Visst är det en storstad och det känns men inte som jag hade föreställt mig. Peking, i mina ögon, är ingen vacker stad.

Nu har jag dock inte hunnit att besöka Himmelska Fridens Torg eller Förbjudna Staden (planerat tills imorgon). Men Peking är en i mina ögon ganska grå stad. Dock en stad som vilar på mycket historik vilket gör den otroligt spännande. Mycket betong, plåt, gatusten och kallt. På något sätt dött. Finns otroligt många häftiga byggnader omkring som skulle kunna levas upp med lite belysning men allt är ganska platt på något sätt. Svårt att beskriva. Kan inte riktigt bestämma om jag gillar det eller inte. En sorts tragisk charm.

I tisdags, igår, så var det dags att gå på jakt efter riktiga vinterkläder. Min resväska har inte kryllat av sådana kan jag tillägga. Så efter att vi hade vaknat efter en sovmorgon begav vi oss ut för att leta shoppingcenter. Åkte först till ett större varuhus, inspirerat med västerländska butiker där vi strosade runt. Insåg ganska snabbt att det var inte "det" varuhuset som Peking är känt för, det vi alla vet vid namn Silk Market. Marknad som tidigare vart utomhus men nu befinner sig i ett stort köpcentra. 7 våningar av sjukt mycket affärer.

Så vi tog en taxi dit, billigt för övrigt, och shoppade loss i tre timmar! Jösses säger jag. Där gäller det att ha tålamod och prutkunskaper i största högg! Vilket jag från början inte trodde jag skulle klara av med oj oj vad jag imponerade på mig själv. Kom därifrån med två jackor, en väst, två jeans, en hood-tröja och underkläder för under 1000kr. Samt en väska också. Och ändå hann jag och Joanna klart. De andra tröttnade efter ett par timmar medan vi tappert kämpade in i det sista. Men ett besök på fredag blir det nog också:-)

Silk Market, tygmecka! Me like!

Utanför shoppingdistriktet

Så när vi idag tog och till Kinesiska muren var vi varmt klädda. Temperaturen ute var strax under noll grader. Gick upp i ottan för att komma med en buss strax efter sex imorse. Resan till dit vi skulle, Simutai, tog oss 3.5 timmar. Där vandrade vi i 2 timmar i konstant uppförsbacke innan vi nådde vårt slutmål. Och vad ska jag säga. Vackert. Fridfullt. Magiskt. Otroligt. Lugn. Hela upplevelsen av att bara vandra, i trappor, oregelbundna, uppför i en frisk luft med solen skinandes var magisk. Bredvid mig fanns bara en enorm utsikt och en tystnad som jag har längtat efter. Ett lugn som spred sig i kroppen.

Vetskapen att 300 000 människor(bönder, soldater och kriminella), på 200-talet f.Kr byggt denna mur och att tiotusentals offrat sina liv under åren som byggandet pågick fascinerar mig. Tanken slogs ett par gånger under vandringen om hur jobbigt och smärtsamt det måste ha varit att vara en del av de som byggde muren. Även att arbeta som vakt och patrullera runt på muren. Men så vackert att vandra längs med muren. När vi nått toppen, eller snarare så långt man fick gå stannade vi och insöp den utsikt som bergen och muren långt bort bjöd oss på. Sedan gick vi neråt igen. Det tog inte lika lång tid och efter dryga timmen så var vi nere. Där väntade vår chaufför som tog oss till ett matställe där det bjöds på mat. Gott då vi var både hungriga, törstiga och trötta. Hemresan slocknade jag direkt och vaknade 3 timmar senare när vi var tillbaka i stan i Peking igen. Klockan hade då slagit något över fem. Ännu en underbar dag på denna resa var avklarad och jag är så glad över att jag fått möjligheten att besöka Kinesiska Muren!
Och här hade vi alla nått toppen!