Kravaller, indier och en sjukt massa foton..

Aldrig någonsin, inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig om hur galet det skulle bli i Indien. Aldrig någonsin faktiskt. Indien är ett fantastiskt land, på många sätt. Maten är ljuvlig och människorna är trevliga och framåt. Men indierna är också många, väldigt många. Och väldigt många människor tillsammans med väldigt framåt utmynnar bara på ett sätt, i ett kaos och ett myller av människor. Igår räknade vi antalet Indier under en timme. Vi fick det till ca 1200 personer. Och snitt tiden för en Indier är ca 4 minuter.
Vi har nämligen, tyvärr, efter en incident som lyckligtvis gick bra i förrgår, behövt ordna ett system som slussar indierna in i paviljongen och som slussar ut dem. I förrgår höll nämligen läget i Race Village på att sluta i kaos. Eftersom i Kerala, delstaten här i Cochin, inte haft ett spektakel på årtionde tillbaka, besöken i Race Village är gratis och Volvo har marknadsfört Volvo Ocean Race hårt i denna stad så är intresset enormt. Eller enormt räcker inte men vet inte hur jag annars ska beskriva det.
Hursom, kön till paviljongen är lång, en väntetid på 2-3 timmar för att gå in. Och indierna väntar mer än gärna, förutom i förrgår då två indier fick för sig att knö före kön och lyckades att smita in. Då ville alla andra i kön göra samma sak, varav vakterna som stod utanför tappade kontrollen och höll på att välta av massan utanför samt trycket. Ledningen insåg allvaret, det är lite samma tryck som på en rock konsert (kan låta som ett skämt men så är fallet). Så vi var tvungna att utrymma hela paviljongen och mota bort alla indier. Resultatet blev inte särskilt lyckat, för det retade upp indierna ännu mer som stått i kön utan att ens få komma in och stämninge utanför var minst sagt hotfull. Så efter ett snabbt möte insåg vi att vi måste släppa in indierna men på ett mer kontrollerat sätt. Så alla simulatorer i bak av paviljongen stängdes ner (är för övrigt den största attraktionen i paviljongen) och vi slussar in indierna för att sedan snabbt slussa dem ut igen. Men de är nöjda med de 4 minuter som de spenderar i paviljongen, kanske deras livs upplevelse?
Kö till att komma in i området
Kö till paviljongen

En intressant iaktagelse av det här stoppet är också att man alltid, och det slår aldrig fel, får frågan, "what´s your good name mam" och sen "where are you from" vilket sedan följs av "Can I take a photo with you"? Antalet foton som jag ställt upp på är alldeles galet många. Men blev hyfsat ställd när jag efter en lång dag och kväll på jobbet får frågan i lobbyentrén på hotellet får frågan om jag kan skriva enm autograf åt en kille som är runt 14 år. Vad svarar man? Mumlade fram ett ja och skrev en krummelur som föreställde mitt namn. Kanske hänger den på en vägg nu någonstans i ett pojkrum i Indien?

Sjömän som sedan ville bli fotade med mig
Invigning med elefantshow

Har tyvärr inte hunnit utforska vad som finns att erbjuda här i Indien och dess område. Men på måndag ser jag fram emot min lediga dag,då har jag möjliget att se något annat än vägen från hotellet till Race Village. Och om jag har tur kanske det blir en till pooldag.

Kanske i det senaste laget men har ett indiskt nr som ni gärna får skicka sms på, har förstått att en del hemma har smsat mig men har inte kommit fram. Mitt indiska nr är 0091 96 33 19 66 78. Jag har även min svenska tel som jag alltid kan ta emot sms på också, ring helst dock inte till den.

Nu nalkas en ytterligare dag, första arbetsdagen när alla indier är lediga, den här dagen kan bli precis hur galen som helst..